Vid missbruksproblematik förekommer det alltid samsjuklighet, vilket tydligt visas av vetenskapliga studier. Samsjukligheten är själva drivkraften bakom substansmissbruket, som tjänar som självmedicinering. Missbruk och samsjuklighet måste därför behandlas tillsammans. Under denna kursdag går vi genom samsjuklighetstillstånd som trauma, personlighetsstörningar, depression, ångesttillstånd, anknytningsstörningar och ADHD.
Trauma har en särskild plats genom att vara det mest välbelagda samsjuklighetstillståndet vid missbruk, samtidigt som trauma också kan skapa de andra psykiska störningarna (med undantag för ADHD). Om traumat inte behandlas kommer det att finnas kvar och innebära en ständig risk för återfall. Anknytningsstörningar innebär att många klienter inte har någon enda person som de kan lita på i sina nätverk. Att bota anknytningsstörningar är att återställa förmågan att bygga tillitsfulla relationer.
Kursen vänder sig till dig som möter patienter, brukare och klienter med psykisk störning och samtidigt missbruk.
Heldag
Stefan är leg psykolog och författare, verksam vid Sandström – psykologi & friskvård AB. Mer information om Stefan och hans verksamhet kan du hitta på http://www.spfab.se/
Stefan är också författare till många böcker, bland andra Hot och våld i vård omsorg och socialt arbete, Gothia förlag 2007 och Makten du har, Gothia förlag 2008.
Pågående dödligt våld – PDV – kan inträffa snabbt och helt oförutsett, med fruktansvärda konsekvenser som följd. Med rätt kunskap och mental förberedelse, så får du bättre förutsättningar att förebygga och förhindra, och framförallt står du bättre rustad för att kunna agera i en PDV-situation. Det kan rädda ditt liv, och andras liv.
Läs mer
Vad händer när arbetet med andra människor förlorar sin mening och gör mig trött och uppgiven?
Att ställas inför människors lidande och utsatthet gör något med den som arbetar i detta sammanhang oavsett tillgång till resurser. Även i en fullt fungerande organisation med tillräckliga resurser, finns en brist och en utsatthet som kan driva hjälparen till självutplåning eller cynism. Den amerikanska psykologen Laurie Pearlman har fångat detta med begreppet ”Vicarious Traumatization”, ställföreträdande traumatisering.
Läs merI en organisation som satsat på att utveckla självledarskapet så tar fler personer beslut och initiativ, effektiviteten ökar, samarbetet utvecklas och ledarna kan lyfta blicken mer. Förtroendet ökar. Riktningen och målen blir tydligare och medarbetarna kan då prioritera sin tid utifrån vad som är viktigast. Det finns goda chanser till att utvecklas i en sådan organisation.
I utbildningen går vi steg för steg igenom och arbetar med olika moment som stärker självledarskapet. Du arbetar med att bygga ditt ”självledarhus” från grunden, kopplat till organisationen du arbetar i.
Kursen varvar teori med övningar, diskussioner, erfarenhetsutbyte och egen reflektion.
Läs merSjälvmord och psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem i Sverige. Enligt folkhälsomyndighetens nationella hälsoenkät är det 5000 till 10 000 personer i Sverige som bär på självmordstankar. Enbart hälften av de personer som lider av depression söker vård i vårt land.
Läs mer400 000 personer eller 4 % av befolkningen, i Sverige lider av missbruk av spel om pengar vilket är ungefär lika många som missbrukar alkohol enligt Folkhälsoinstitutet. Sedan 2018 ingår ansvaret för hjälp vid spelmissbruk i kommuners och regioners skyldigheter enligt lagen, men hur detta ska ske är oklart sedan de nationella riktlinjerna har underkänts av Statens beredning för social och medicinsk utvärdering. Kanske är det därför som endast 1,75 % av hjälpsökande spelare – trots lagen – fick hjälp 2022, enligt Spelinspektionen
Läs merMånga barn har idag otillräcklig läsförmåga, tiden som används för läsning blir alltmer begränsad. Vilka blir konsekvenserna för språkutvecklingen? Vad innebär det för den kognitiva utvecklingen och skolresultaten? Forskningen visar med all tydlighet hur stor inverkan läsförmågan har för det enskilda barnets långsiktiga utveckling och psykiska hälsa.
Läs merDu som arbetar i reception är organisationens ansikte utåt. Du är ofta det första och sista som en besökare möter – och är därmed en väldigt viktig del i upplevelsen.
Oftast är människor vänliga, trevliga och förstående. Men ibland bränner det till! Då gäller det att ha en mental förberedelse och bra rutiner när din trygga tillvaro ställs på sin spets.
Läs merAtt kunna hjälpa människor till ett bättre liv, är ett av de mest givande arbeten man kan ha och som undersköterska har du en otroligt viktig roll. Du har en unik närhet till patienten och ditt sätt att kommunicera och möta både anhöriga och patienter spelar en stor roll för deras helhetsupplevelse. Under din jobbkarriär kommer du att möta många olika typer av personligheter och det är viktigt att stötta dem både utifrån din yrkesroll men också som medmänniska. Det har nämligen visat sig att bemötandet spelar en väsentlig roll för brukarens/patientens/klientens/kundens tillfrisknande.
Läs merDet här är kursen för dig som är sjuksköterska och som leder andra på jobbet. Det är inte säkert att du är chef, du kanske leder vissa projekt, har hand om en speciell arbetsgrupp eller fungerar som samordnare eller ställföreträdande chef när det behövs.
Här får du under en lärorik, utvecklande och givande dag lära dig mer om ledarskap i sjuksköterskerollen och vad som ska till för att du ska lyckas Du kommer få ökad insikt om dina egna reaktioner och beteenden samt konkreta verktyg att använda i ditt ledarskap.
Läs merHur kan MI användas vid autism och ADHD? Personer med autism och ADHD har ett annorlunda sätt att uppmärksamma och bearbeta information. Det är därför viktigt att vi som i vår yrkesroll möter dessa personer kan göra samtalen begripliga och relevanta. Vi behöver fånga upp personens styrkor, navigera runt svårigheter och fungera som sammanhangsförklarare.
Läs merVid missbruksproblematik förekommer det alltid samsjuklighet, vilket tydligt visas av vetenskapliga studier. Samsjukligheten är själva drivkraften bakom substansmissbruket, som tjänar som självmedicinering. Missbruk och samsjuklighet måste därför behandlas tillsammans. Under denna kursdag går vi genom samsjuklighetstillstånd som trauma, personlighetsstörningar, depression, ångesttillstånd, anknytningsstörningar och ADHD.
Läs merI den offentliga förvaltningen möter vi ibland personer; medborgare, klienter, omsorgstagare och anhöriga som på ett destruktivt sätt driver sin egen sak och vägrar acceptera beslut eller andra obevekliga omständigheter. Det ställer höga krav på oss! Att vi kan hantera de svåra situationerna och samtalen professionellt – och med ett gott bemötande!
Vi kallar dem ofta för rättshaverister. Bemötande och kontakt upplevs ofta som besvärlig då det är svårt att etablera en fungerande relation till dessa personer, än mindre finna ett bra samarbete. Inte sällan blir personen också hotfull och utagerande.
Läs merAllt oftare hamnar yngre barn framför skärmar och läsplattor. Många ställer sig frågan om och hur i synnerhet de yngsta barnen påverkas av detta.
Med modern teknik studeras idag barnhjärnan på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. Kunskapsutvecklingen inom området är omfattande. Vi tar gärna till oss ny teknik men tänker kanske inte alltid på att de yngsta barnen först måste utvecklas biologiskt för att kunna ha nytta av det som tekniken kan ge.
Läs merVi lever idag i ett samhälle med snabba belöningar, ett flöde av intryck och impulser där förmågor som uthållighet, driv, koncentration liksom utvecklingen av inre motivation och målmedvetenhet tenderar att bli alltmer utkonkurrerade. Samtidigt visar studier att dessa förmågor har stor betydelse för vår inlärningskapacitet. Med tanke på samhällsutvecklingen inser vi betydelsen av att så många som möjligt klarar av sin skolgång och planerar för den egna framtiden.
Läs merAtt vara ”bemötare” eller ge service är ett av de tuffaste jobben i vårt samhälle, det kräver kunskaper, vilja och entusiasm. Det är som en dans, och man behöver bemästra olika danser för att inte trampa mottagaren på tårna och samtidigt kunna vara en god ambassadör. Den man träffar inom offentlig sektor kan kallas patient, anhörig, brukare, användare, elev, medborgare eller något liknande. Nyckeln ligger i att lyssna aktivt och försöka förstå även det som inte sägs och vilka krav bemötaren kan tänkas ställa på dig och verksamheten du representerar.
Läs merVi kallar dem ibland lite slarvigt för hemmasittare. Uttrycket kan lätt tolkas som att dessa elever inte vill ha med skolan att göra. Men de flesta av dem skulle verkligen vilja gå till skolan.
Man räknar med att problematisk skolfrånvaro omfattar 5 % av eleverna och 23 % har haft någon period med svårigheterna. Det kan vara fullkomligt förödande för eleven som drabbas och hela familjen.
Läs mer2022 kom Socialstyrelsen med nationella riktlinjer för adhd och autism, vilka uppdaterades våren 2024. Riktlinjerna innehåller 57 rekommendationer för hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Syftet är att insatser vid adhd och autism ska ske jämlikt över landet och hålla god kvalitet.
Läs merNär personliga egenheter och sociala relationer blir viktigare på jobbet än själva arbetet uppstår problem. Och när detta är ett konstant förhållande matas problem på problem in på arbetsplatsen. De som vi här kallar för problematiska medarbetare – eller t.o.m. motarbetare skapar också problem för den personal som fokuserar på arbetet och sköter sina arbetsuppgifter med den äran.
Läs merOm problemskapande beteenden, lärande och konsten att styra sig själv
För en del elever är skolvardagen fylld av utmaningar. De går omkring, kommer inte till skott, stör och gör återkommande sådant som är obegripligt eller uppfattas negativt av andra. De kan ha svårt med fokus, socialt samspel, känsloreglering, att förstå eller annat som ställer till det. I regel är det kopplat till de förväntningar som finns i situationen. När misslyckanden staplas på varandra uppstår inte sällan en negativ spiral som behöver brytas. Hur kan vi förstå dessa elevers situation och vardag? Vad kan vi göra för att stötta dem? Hur ser vi till att alla lyckas i klassen?
Läs merEn intensivkurs för dig som vill maximera din presentationsteknik
Du behöver inte vara född till talare för att det ska verka så. Det mesta handlar om hur du förbereder dig. I “Presentera bättre!” får du lära dig beprövade tekniker och förhållningssätt för att både skriva, repetera, anpassa och hålla en effektiv presentation. Hur man bygger en fungerande presentation från grunden, PowerPointstrategier, åhörarfokus, målgruppsanpassning, att hantera olika typer av publik – även ointresserad och fientlig, frågestunder, utvärderingar, teknisk utrustning, hur man undviker de vanliga fallgroparna och mycket mer.
Läs merBarn med koncentrationssvårigheter, impulsivitet, trots, oro, svårigheter med samspel och utagerande beteende.
Barns psykiska hälsa – en utmaning för förskolan. Det finns barn som utmanar sin omgivning genom att ofta störa. Det är barn som väcker irritation, ilska och besvikelse hos dem som finns runtomkring. Men barnens beteende är inte bara ett problem för omgivningen utan även för deras situation och framtid.
Läs merDu har en roll som administratör, koordinator, chefsassistent, team-/gruppledare, samordnare eller någon annan informell ledarroll i offentlig verksamhet eller i ett större eller mindre företag.
Oavsett var så är du ofta spindeln i nätet. Du samordnar behov och resurser, följer upp och ser till att saker och ting fungerar, även om du inte är chef. Ditt ansvar kan skifta beroende på var du arbetar någonstans.
Läs merHot och våld i människovården är ett betydande problem. Inte minst gäller detta socialtjänst, psykiatri, övrig sjukvård, HVB, och skolor. Det är av stor vikt att personalen är väl förberedda på hot och våldsincidenter för att undvika och minimera skada.
Denna utbildning bygger på solid kunskap bl.a. från föreläsarens 3 ofta citerade böcker i ämnet (Liber 1996), (Liber 2000) och Gothia (2007) och 35 år av ständigt arbeta med utbildningar i detta ämne.
Läs merDet är vanligt att man ser självskadebeteenden som ett enhetligt fenomen, med en tydlig orsaksbakgrund och en lämplig behandling. I denna korta kurs vill jag istället visa att det handlar om fyra helt skilda fenomen med helt olika bakgrunder och helt olika behandlingar. Om man inte differentierar mellan dessa kommer man att lyckas i betydligt mindre utsträckning, och kanske t.o.m. att orsaka skada.
Läs merVälfungerande arbetslag är en central faktor för att den pedagogiska verksamheten ska hålla hög kvalitet. Då behövs arbetslagsledare som ser till att laget tar det gemensamma ansvaret för såväl vardagsfrågor som pedagogisk utveckling och kvalitetsarbete.
Denna utbildning syftar till att rusta arbetslagsledarna för att klara denna roll – och som ser till att arbetslagens möten blir effektiva och givande, utan att fyllas av informationsärenden och praktiskt fixande. Det handlar därmed om pedagogiskt ledarskap på arbetslagsnivå.
Läs mer– I mötet med den afrikanska, arabiska och den muslimska kulturen
Ofta kan tecken på utmanande beteende upptäckas redan i förskoleåren och under de tidiga skolåren. Fokus bör vara på förskolan och skolans möjligheter för barns utveckling och lärande. Det gäller framförallt att barn får möjlighet att lyckas och undvika det utanförskap som medför en problematik som vi ser idag hos mycket unga personer.
Läs merKursen handlar om den anställde som alltid har en annan uppfattning, som är kritisk, anklagande, undanglidande, som skyller ifrån sig och som envist håller fast vid en destruktiv bild av sin omgivning, som hotar med repressalier och som spelar in varje samtal med dig, som gör anspråk på att tala i andras intresse men samtidigt är fast i sin egen bild av hur något är. Personal som blir informella ledare utifrån sin kritik och sitt missnöje och som utmanövrerar dig som chef. Fokus ligger främst på det konfliktfyllda samtalet, juridiska aspekter av arbetsrättsliga åtgärder berörs i mindre utsträckning.
Läs merSamtal och kontakt med föräldrar är viktigt i verksamheter som arbetar med barn och ungdomar. Ofta fungerar det bra och känns lätt men ibland uppstår svårigheter i kommunikationen och synen på vad som behöver göras. Känslor av obehag och frustration är inte ovanliga. I svåra lägen är nödvändigt att finna en framkomlig väg tillsammans. Samtalet är ett viktigt verktyg men hur gör du för att det ska bli konstruktivt och leda framåt? Varför blir en del relationer så svåra och vad kan du göra för att skapa en positiv utveckling?
Läs merAllt oftare hamnar yngre barn framför skärmar och läsplattor. Många ställer sig frågan om och hur i synnerhet de yngsta barnen påverkas av detta.
Med modern teknik studeras idag barnhjärnan på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. Kunskapsutvecklingen inom området är omfattande. Vi tar gärna till oss ny teknik men tänker kanske inte alltid på att de yngsta barnen först måste utvecklas biologiskt för att kunna ha nytta av det som tekniken kan ge.
I föreläsningen får vi lära oss mer om hur vi på bästa vis kan främja barnens utvecklingsmöjligheter med bibehållen respekt för deras egen inneboende utvecklingskraft. Vi får också veta mer om hur vi kan medverka till att barn blir trygga, utvecklar impulskontroll och inre motivation, empati, koncentration och social förmåga, allt viktiga förutsättningar för att lyckas i såväl skolan som i livet.
Läs merBarn med koncentrationssvårigheter, impulsivitet, trots, oro, svårigheter med samspel och utagerande beteende.
Barns psykiska hälsa – en utmaning för förskolan. Det finns barn som utmanar sin omgivning genom att ofta störa. Det är barn som väcker irritation, ilska och besvikelse hos dem som finns runtomkring. Men barnens beteende är inte bara ett problem för omgivningen utan även för deras situation och framtid.
Vi går igenom hur olika beteendemönster kommer till uttryck i gruppen. Hur stress påverkar lärandet och hur anknytningsmönster och stress påverkar den växande hjärnan samt hur man kan hjälpa barn att utveckla ett positivt samspel.
Hur kan du som arbetar i förskolan utveckla ett förhållningssätt som förebygger psykisk ohälsa?
Läs merDen avgörande faktorn på en mångkulturell arbetsplats är att skapa en inkluderande arbetsmiljö. Känslan av gemenskap och samhörighet är lika viktig i alla kulturer och ger en trygghetskänsla. Grunden i inkluderingsprocessen är lika för alla där varje medarbetare behöver lära sig att acceptera varandras olika värderingsperspektiv, omfamna varandras olika styrkor samt ge möjlighet för alla att uppnå sin fulla potential. Däremot skiljer sig olika kulturer åt i hur man uppfattar inkludering och samhörighet men även vad man tycker är ett bra ledarskap, hur man löser konflikter, vad man motiveras av etc.
På den här föreläsningen använder vi oss av föreläsarens framtagna forskningsbaserade ”Kulturverktyg” som assisterar oss att bygga upp kunskap om vad som är kultur, vilka värderingar som styr oss och hur vi bör hantera mötet med mångkulturella medarbetare såväl som kollega som ledare.
För att det ska bli möjligt och för att den mångkulturella arbetsplatsen ska skapa mervärde för alla är det viktigt att vi lär oss att ha tillåtande samtal och diskussioner med högt i tak. I ett tyst klimat lär vi oss inte att förstå varandra utan blir istället rädda för våra olika värderingsperspektiv. Detta tystnads vakuum skapar okunskap vilket effektivt utnyttjas av olika extrema krafter i samhället. Något som i förlängningen skapar utanförskap, rasism, extremism och kriminalitet.
Under föreläsarens mer än 20 år i Tunisien, där hon var gift med en arabisk muslim, födde och uppfostrade barn samt arbetade blev hon en kulturell blandning. Hon började känna sig som både och men också som varken eller. När hon 2012 återvände till Sverige upptäckte hon att den svenska kulturen hade förändrats precis som hon själv. Det blev därför nödvändigt för henne att göra en ny integrationsresa för att återintegrera sig i den svenska kulturen.
Idag har hon skrivit en bok, föreläser, utbildar och genomför workshops med målsättningen att förenkla mötet mellan den svenska, arabiska och muslimska kulturen.
På denna föreläsning fokuserar vi på att förstå hur man tillsammans kan bygga upp en mångkulturell arbetsplats som skapar nya möjligheter och ger mervärde. Detta uppnås genom att man både arbetar förebyggande och förstår hur man löser konflikter i olika kulturer men också genom att ”våga” och vilja utmana sina fördomar både som ledare och medarbetare.
Läs merEn stor del av Sveriges nya medborgare kommer från den arabiska och muslimska kulturen. När vi möts är det troligt att det uppstår svårigheter att förstå varandras kulturella koder, värderingar och normer. Missförstånden är oftast baserade på okunskap om hur vi lever våra liv och löser vardagens problem. Lägger vi dessutom till att vi via media ofta får en ganska onyanserad bild av arabvärlden och den muslimska kulturen samtidigt som vi inte “vågar” prata öppet om våra (o)likheter, är det inte underligt att det uppstår kulturkrockar i mötet.
Ärligt talat, visst är vi i Sverige bra på att självcensurera oss! I denna tystnad lär vi oss inte att förstå varandra och blir istället rädda för våra olika värderingsperspektiv. Detta tystnads vakuum skapar okunskap vilket effektivt utnyttjas av olika extrema krafter i samhället. Något som i förlängningen skapar utanförskap, rasism, extremism och kriminalitet.
Min retur till Sverige och den svenska tystnadskulturen efter mer än 20 år i Tunisien, där jag var gift med en arabisk muslim, födde och uppfostrade barn samt arbetade, chockade mig.
Hur kunde svenskar som lever i ett demokratiskt samhälle tillåta sig att självcensurera sina åsikter? Min bok, mina föreläsningar, utbildningar och workshops har alla målsättningen att vi tillsammans väljer respektfulla, nyanserade och tillåtande diskussioner med högt i tak i syfte att förenkla kulturmötet för att omvandla våra olikheter till möjligheter och mervärde.
Struktur kanske låter tråkigt men är så skönt när det väl fungerar. Det är bättre att frångå en planering än att inte ha någon alls. Planeringen gör att du har god framförhållning, förstår sammanhang och bättre kan möta akuta händelser med en större flexibilitet. Låter det vettigt? Efter den här dagen har du möjlighet att få en arbetsdag att räcka till och även få tid till annat. Kanske tid till att vara den chef du verkligen vill vara? Vem vill inte ligga steget före?
Läs merDet vi kallar för förändringsarbete är egentligen något som vi handskas med varje dag. Utvecklingen i samhället har en högre takt idag än vad vi någonsin upplevt tidigare. För några av våra medarbetare är det väldigt jobbigt och för andra är det naturligt och roligt. Hur kommer det sig att vissa förändringsarbeten går smidigt och andra hakar upp sig från första stund? Efter den här dagen kommer du att få verktyg för att kartlägga dina medarbetare, arbetsgrupper och dig själv så att du bättre kan möta allas behov i det ständiga förändringsarbetet.
Läs merSkolans värld har en tradition av ensamt ledarskap. I dag inser många skolledare att det behövs ökad delaktighet och ett breddat ledarskap, bland annat för att hinna svara för ett pedagogiskt ledarskap och för att stärka kvalitetsarbetet och den långsiktiga verksamhetsutvecklingen.
Utbildningen har fokus på hur en fungerande ledningsgrupp i skolan eller förskolan skapas – och hur ett gemensamt ansvarstagande får fart på pedagogers kreativitet, initiativförmåga och vilja att hitta lösningar i vardagen.
Att ge ledningsgruppen insikter och verktyg för att skapa en välfungerande ledningsgrupp, som på ett effektivt kan hålla ihop styrkedjan rektor/förskolechef – ledningsgrupp – arbetslag – personal.
Välfungerande arbetslag är en central faktor för att den pedagogiska verksamheten ska hålla hög kvalitet. Då behövs arbetslagsledare som ser till att laget tar det gemensamma ansvaret för såväl vardagsfrågor som pedagogisk utveckling och kvalitetsarbete.
Denna utbildning syftar till att rusta arbetslagsledarna för att klara denna roll – och som ser till att arbetslagens möten blir effektiva och givande, utan att fyllas av informationsärenden och praktiskt fixande. Det handlar därmed om pedagogiskt ledarskap på arbetslagsnivå.
Att ge arbetslagsledare redskap att klara rollen mellan rektor/förskolechef och lärarkollegerna, och att bli skickliga processledare i arbetslaget.
Läs merDet är vanligt att man ser självskadebeteenden som ett enhetligt fenomen, med en tydlig orsaksbakgrund och en lämplig behandling. I denna kurs vill jag istället visa att det handlar om fyra helt skilda fenomen med helt olika bakgrunder och helt olika behandlingar. Om man inte differentierar mellan dessa kommer man att lyckas i betydligt mindre utsträckning, och kanske t.o.m. att orsaka skada.
Läs merVåld och hot i arbetsmiljön kan effektivt undvikas genom att man tillämpar lågaffektivt bemötande. Under denna utbildningsdag visar vi hur förebyggande arbete kan reducera aggressiviteten hos klienter samt hur man kan göra detta även i akuta hotfulla situationer. Våldet uppstår i princip alltid när vårt medfödda kamp-och-flyktsystem (sympatiska nervsystemet) aktiveras. När vi kan undvika detta finns det möjlighet till samarbete och logisk, konstruktiv problemlösning istället.
Läs merPersoner som lider av psykisk störning och samtidigt missbrukar är en extra utsatt grupp. Missbruket kan orsaka eller förvärra den psykiatriska problematiken och den psykiatriska problematiken ökar i sin tur risken för missbruk. Dubbeldiagnosen förvärrar både missbruket och de psykiska problemen och effekten av insatser kan gå förlorad om man inte behandlar missbruket och den psykiska sjukdomen parallellt.
Målet med dagen är att ge dig en teoretisk grund, dels beträffande missbruk och dels vad gäller svåra psykiska störningar. Dagen kommer även belysa området konflikter och konfliktmönster och då med fokus på sådana konflikter som, förutom att de i sig själva kan vara svårbemästrade, också riskerar att leda till våld.
Läs merHur kan MI användas vid autism och ADHD? Personer med autism och ADHD har ett annorlunda sätt att uppmärksamma och bearbeta information. Det är därför viktigt att vi som i vår yrkesroll möter dessa personer kan göra samtalen begripliga och relevanta. Vi behöver fånga upp personens styrkor, navigera runt svårigheter och fungera som sammanhangsförklarare.
Det här är en grundkurs i Motiverande samtal med inriktning autism och ADHD. MI är generellt men under de olika delarna i kursen kommer kursledaren Annika Sonnenstein att lyfta fram och fokusera på hur MI kan anpassas och användas vid autism och ADHD.
Du kommer att få handfasta MI-verktyg att användas vid stöd i vardagen, rådgivning, i skolan, utredning och behandling.
Läs merI syfte att hålla MI-andan vid liv och erbjuda en möjlighet att öva på de anpassningar som lärdes ut under grundutbildningen MI vid autism och ADHD, anordnas en påbyggnadsdag. Dagen kommer att inledas med en kort summering av de vanligaste MI-verktygen och hur de kan anpassas vid samtal med nämnda målgrupp. Merparten av dagen kommer att användas till att utifrån fallbeskrivningar genomföra praktiska gruppövningar. Kursledaren kommer att cirkulera mellan grupperna för att lyssna och vara behjälplig kring övningarna. Det kommer även finnas möjlighet att ta upp egna frågor om t ex utmaningar man stött på vid tillämpningen av MI på målgruppen efter att man gick grundutbildningen.
Läs merI rollen som administratör, koordinator, handläggare, assistent eller informell ledare har du ofta rollen som spindeln i nätet. Du arbetar både självständigt med många olika arbetsuppgifter och samarbetar med andra för att uppnå vissa resultat. Du samordnar, följer upp och ser till att arbetsflödet fungerar, även om du inte formellt är chef. Du påverkar och engagerar genom ditt sätt att kommunicera och vara på. I en värld som blir alltmer komplex och osäker kanske du upplever att tiden inte alltid räcker till eller att du själv behöver ta ett steg till i din utveckling. Här är en utbildning som ger dig mer luft under vingarna för att klara dina arbetsdagar och uppgifter på ett smidigare och effektivare sätt.
Utbildningen ger dig kunskaper om bl.a din beteende- och kommunikationsstil och hur den påverkar andra och hur du genom aktivt lyssnande och ställa coachande frågor skapar engagemang och goda samtal. Du får också lära dig mer om konflikter och konflikthantering, sätta motiverande mål och beteenden som bygger förtroende. Vi går igenom grunderna i grupputveckling och stresshantering – kunskaper som stärker dig i din roll, gör dig tydligare och skapar balans. Du får med dig metoder, tips, verktyg och erfarenhetsutbyte för att lyckas både med det informella ledarskapet och den personliga utvecklingen.
Läraren är certifierad coach och det coachande öppna synsättet sätter sin prägel på kursen.
Utbildningen, som är en mix av teori, samtal, reflektion och praktiska övningar, vänder sig till dig som fungerar som ”spindeln i nätet” och arbetar med att samordna, koordinera och följa upp. Den passar lika bra oavsett om du leder andra eller inte.
I det goda samtalet skapas möjligheter, växande och nya idéer. Genom dessa konstruktiva samtal kan vi stödja och hjälpa andra att ta steg, våga förändra och använda sina resurser mer kraftfullt.
De utvecklande och uppskattande samtalen är till sin natur lösningsorienterade och fokuserar på möjligheter, styrkor och det som fungerar eller har fungerat. Samtalsformen ger bekräftelse och frigör handlingskraft, kreativitet och mod.
I en grupp utvecklas relationerna och önskan kring hur samarbetet ska fungera blir tydligare istället gör att fastna i problemen. Det utvecklas en positiv kraft att förändra.
Metoden och strukturen för utvecklande och uppskattande samtal kan användas i fler olika sammanhang, både individuellt och i grupp.
Utbildningen ger dig en ökad förståelse och en verktygslåda för att själv hålla olika typer av utvecklande och uppskattande samtal samt att hantera olika mer eller mindre svåra samtalssituationer. Du får lära dig vilka utgångspunkter och förhållningssätt som är viktiga för att lyckas och för att bygga förtroende.
Läraren är certifierad coach och det coachande uppskattande synsättet sätter sin prägel på kursen.
Utbildningen, som är en mix av teori, samtal, reflektion och många praktiska övningar, vänder sig till dig som fungerar som leder eller samordnar andra och ofta använder samtalet i ditt arbete.
Läs merDet här är kursen för dig som är sjuksköterska och som leder andra på jobbet. Det är inte säkert att du är chef, du kanske leder vissa projekt, har hand om en speciell arbetsgrupp eller fungerar som samordnare eller ställföreträdande chef när det behövs.
Här får du under en lärorik, utvecklande och givande dag lära dig mer om ledarskap i sjuksköterskerollen och vad som ska till för att du ska lyckas.
Att kunna hjälpa människor till ett bättre liv, är ett av de mest givande arbeten man kan ha och som undersköterska har du en otroligt viktig roll. Du har en unik närhet till patienten och ditt sätt att kommunicera och möta både anhöriga och patienter spelar en stor roll för deras helhetsupplevelse. Under din jobbkarriär kommer du att möta många olika typer av personligheter och det är viktigt att stötta dem både utifrån din yrkesroll men också som medmänniska. Det har nämligen visat sig att bemötandet spelar en väsentlig roll för brukarens/patientens/klientens/kundens tillfrisknande.
Kursen är en dag och fokuserar på hur du kan bli ännu bättre i din yrkesroll. Eftersom du som undersköterska är en viktig resurs läggs stor vikt på hur du hämtar kraft och energi från arbetsvardagen och håller dig frisk och stark.
Att vara ”bemötare” eller ge service är ett av de tuffaste jobben i vårt samhälle, det kräver kunskaper, vilja och entusiasm. Det är som en dans, och man behöver bemästra olika danser för att inte trampa mottagaren på tårna och samtidigt kunna vara en god ambassadör. Den man träffar inom offentlig sektor kan kallas patient, anhörig, brukare, användare, elev, medborgare eller något liknande. Nyckeln ligger i att lyssna aktivt och försöka förstå även det som inte sägs och vilka krav bemötaren kan tänkas ställa på dig och verksamheten du representerar.
I den här kursen får du verktygen för att lyckas med ett gott och bemötande!
Ett gott bemötande handlar om att lyssna, vara kompetent och att våga visa glädje i mötet med verksamhetens ”kunder”. Det kan låta lätt men är ofta en stor utmaning. I den här kursen går vi igenom hur du bemöter ”kunder” i offentlig sektor. Oavsett om du bemöter elever, brukare, patienter, anhöriga eller övriga så är detta en kurs för dig!
Läs merEKG har en central plats som medicinskt diagnostiskt hjälpmedel. Där registreringsproceduren (”att ta ett EKG”) är relativt enkelt men att kunna tolka resultatet kräver både kunskap och träning. Ansvaret för att tolkningen är korrekt och kliniskt adekvat vilar på handläggande läkare, men som sjuksköterska behöver du grundläggande kunskaper för att snabbt göra en översiktlig bedömning.
Vid vissa tillstånd krävs en snabb handläggning för att patientens symptom skall kunna lindras eller botas. Kursen syftar dels till att ge en grundläggande kunskap i basal arytmitolkning utifrån EKG, dels ett ge grundläggande kunskap om utredning och behandling vid dessa tillstånd.
Kunskap att ta med hem blir definitioner och exempel på de vanligaste rytmrubbningarna och tecken på syrebrist samt tolkningsschema som i alla lägen går att följa.
Kursdagen innehåller föreläsning och fallbeskrivningar varvat med kursdeltagarnas reflektioner och frågor.
Läs merDu som arbetar i reception är organisationens ansikte utåt. Du lämnar ett viktigt bidrag till att besökaren får en positiv attityd till organisationen.
Normalt så går arbete sin gilla gång. Folk är vänliga, trevliga och förstående. Men ibland bränner det till! Då gäller det att ha väl inövade rutiner och vara väl förberedd när tillvaron ställs på sin spets.
I nödlägen gäller det att snabbt fatta rätt beslut. Det kan gälla hot och risker i form av obehöriga, intrång, skadegörelse, inbrott, olycksfall och brand, att bemöta människor i svåra situationer på ett bra sätt. I alla dessa situationer är det viktigt att Du har rätt utbildning och vet vad som måste göras.
Syftet med kursen är att ge dig kunskaper om hur du kan förena säkerhet med god service.
Läs merVad gör vi när vi provat allt och det ändå inte fungerar? När vi har ett eller flera barn i gruppen som exempelvis har svårt att följa rutiner och att leka med andra barn, som inte kan ta ett nej, får utbrott och kastar saker eller ständigt hamnar i konflikter. Trots att vi delar gruppen, pratar med barnet, riggar situationer och en massa annat så fungerar det ändå inte. Hur kan vi förstå det som sker men framför allt vad kan vi göra?
Vi tittar på ett antal svåra situationer som är vanliga i förskolan och hur vi kan vända dem: rutinsituationer, övergångar, lek, val, att lyssna mm. Vi går igenom strategier som är avgörande för att vända en trend. Hur kan vi prata med barn som är svåra att nå? Hur skapar vi en begriplig och hanterbar vardag? Viktiga förhållningssätt kopplade till kommunikation och tydlighet, fysisk miljö och anpassningar.
Läs mer